28

Vi åker över den varma asfalten genom staden som så många andra redan gjort. Blomblad från äppelträden bildar mönster på vägen när hjulen från våra longboards sveper över marken. Det är nästan juni och skymmningsljuset färgar världen omkring oss. Sida vid sida rullar vi mot obestämda mål när du sträcker dig efter min hand. I ett fast men ömt grepp håller du mig kvar på jorden. Jag önskar att du aldrig släppte taget om mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0